LIVSVIKTIGA GREJER

Idag tänkte jag tillägna ett inlägg till allt det som faktiskt räddar livet på mig varje dag; mina diabeteshjälpmedel.
 
 
Sedan i oktober har jag vant mig vid att ha en vit rund sensor på en av mina armar. Jag har sagt det förr men säger det igen: SOM denna har hjälpt mig och underlättat diabeteslivet! Den visar blodsockret och även om värdet är på väg ner, upp eller ligger stabilt. Detta gör att jag mycket lättare kan planera (som är a och o med diabetes) och lättare räkna ut rätt insulindos då den ger en indikation hur blodsockret kommer att vara den närmsta tiden. Jag byter den själv och det varannan vecka samt vareirar från höger- till vänster arm och placeringen av sensorn. Detta för att undvika små bulor i huden som det lätt kan bli om man sticker sig på samma ställe flera gånger. Igår var det dags att byta till en ny sensor och vanligtvis känns det knappt alls -bara ett litet stick- men igår lyckades jag sätta den rakt i en nerv och ja låt oss säga att det kändes den här gången... Fy vad ont det gjorde! Inget jag rekommenderar direkt.. ;)
 
 
Detta är min "extramätare". Den består av en avläsare, blodtagare och så behöver man en glukosteststicka. Med denna tar man ett vanligt blodprov i fingret och med hjälp av glukosstickan och avläsaren ser jag hur mitt blodsocker är. Denna använder jag även om jag skulle behöva läsa av ketoner i blodet, som man kan behöva kolla av om man är sjuk eller om blodsockret är ovanligt högt under en längre tid. Den här har jag alltid med mig i väskan som reserv ifall sensorn skulle krångla (vilket tyvärr kan hända) och då behöver jag kunna läsa av mitt blodsocker på annat sätt.
 
 
Och så kommer vi till mina sprutor. Jag har två olika sorters insulin; ett som jag tar morgon och kväll som är långtidsverkande och ett snabbverkande insulin som jag tar vid måltider samt om jag skulle behöva ta extra insulin vid högt blodsocker. Normalt blir det omkring 6-7 sprutor om dagen, ibland fler och det beror i sådana fall på att jag behöver korrigera blodsockret. Det långtidsverkande insulinet tar jag i låren och måltidsinsulinet i magen. Även här är det viktigt att variera stickställe för att undvika små bulor, eftersom det då kan göra att insulinet "stannar i bulan" och har svårt att ta sig ut i hela kroppen. För att veta hur mycket insulin man behöver är det mycket man bör fundera på. Hur är blodsockret? Hur mycket kolhydrater kommer jag att äta? Är det snabba eller långsamma kolhydrater? Vad kommer jag göra den närmsta tiden? Kommer jag att vara stilla eller röra på mig? Detta är frågeställningar jag behöver tänka på varje gång jag tar mitt måltidsinsulin för att kunna ligga så bra i blodsockret som möjligt. Ibland har jag fått frågan om varför jag inte har insulinpump och ärligt talat har det aldrig varit aktuellt för min del. Jag kan väldigt lite om pumpar och har aldrig pratat om detta med någon på sjukhuset, så jag är väl egentligen inte så upplyst inom detta område. Jag har haft diabetes i 8,5 år nu och tagit sprutor varje dag sedan dess och det är något jag har lärt mig att leva med. Men viktigt att komma ihåg är att detta är bara vad jag känner och lyckligtvis finns det olika sätt att ta hand om sin diabetes på så att alla diabetiker förmodligen hittar det sätt som funkar bäst för sitt eget liv.
 
 
Druvsocker. Jag har slutat att bli förvånad över när jag hittar ett halvöppet druvsockerpaket på dem mest oväntade ställen. Haha, ja jag har nog några paket... ;) Detta har jag med mig överallt och det räddar mig vid låga blodsockervärden. Idag fick jag knapra i mig ett par tillsammans med ett glas saft då jag vaknade med ett värde på 2,4 (ett normalt blodsocker ligger mellan 4-8). Åh, den där smått paniken man får när man vaknar av att man darrar, huvudet värker och man försöker hitta mätaren för att skanna av och det visar att det är under 3, vilket är väldigt ovanligt för min del... Ja, låt mig säga att det finns trevligare sätt att vakna på. När jag vaknar med lågt blodsocker känner jag av det med huvudvärk resten av dagen och idag är helt enkelt en sådan dag då jag är lite extra slö. Men men, det har hänt oräkneliga gånger så dessa dagar klarar man med. 
 
Tänk ändå vad mycket det har hänt med alla hjälpmedel bara under den tiden jag har levt med diabetes. Detta ger mig hopp om framtiden och kanske till och med forskningen en gång kommer på vad det är som orsakar diabetes och hittar ett botemedel. Den som lever får se...

DET GÅR I ALLA FALL ÅT RÄTT HÅLL

Eftersom detta inte kommer att bli ett av mina gladaste inlägg, bjussar jag på ett leende i bildform.
 
Hela förra veckan var jag hemma från jobbet med feber, dunderförkylning och allt vad det innebär. Dessutom, som i stort sätt varje gång jag har en infektion i kroppen, har blodsockret stigit fort som bara den och varit svårt att få ner. Frustration är bara förnamnet. Kroppen kräver mer insulin när man är sjuk, speciellt vid feber, och man kan ibland behöva dubbla doserna på det korttidsverkande (måltids-) insulinet. Trots extra insulindoser och flertalet alarm under natten för att skanna av blodsockret extra har det varit kämpigt att få ner det där blodsockret. Höga blodsockervärden blir man trött av i vanliga fall och när man redan är trött av förkylningen så slipper man gärna diabeteströttheten minst sagt... Jag har knappt orkat röra på mig och de antal gånger jag faktiskt har rört på mig är lätträknade. I fredags satte jag upp målet att gå och handla för att få lite frisk luft och jo kylskåpet behövdes fyllas på med. När jag kom hem somnade jag. Ja, mina krafter den dagen tog slut rätt snabbt. Jag är fortfarande hängig och trött, om än 10 gånger piggare som för en vecka sedan, och idag har jag haft feber igen efter att ha varit feberfri ett par dagar. Var det någon som sa att det var influensatider? Gissa om jag har bestämt mig för att ta det där influensavaccinet nästa år?! Jo, men så att... Idag gick jag i alla fall till vårdcentralen och fick ett läkarintyg som gör att jag är sjukskriven den här veckan med. Nu är det återhämtning som gäller och samla krafter så att jag snart är tillbaka som vanligt igen. Men precis som rubriken säger går det åt rätt håll, sakta men säkert.

RSS 2.0