SOM EN BERG- OCH DALBANA

 
Har ni någonsin haft en sådan där vecka som känns som en berg- och dalbana? En vecka där det känns som att allting går lite upp och ner utan att du kan göra något åt saken? Just en sådan vecka har jag haft. Jag har pendlat i blodsocker och därmed även i mitt välmående. Blodsockermätaren har visat det ena höga värdet efter det andra. Trots alla extra insulindoser som jag har tagit har värdena varit fortsatt höga. Frustrerande är bara förnamnet. När jag väl har fått ner det har jag känt en stor lättnad men den lättnaden har tyvärr varit kortvarig då blodsockret snabbt har stigit i rekordfart igen. Tillbaka på ruta ett; extra insulin, ny mätning efter två timmar, värdet har förbättrats lite men långt ifrån bra, ny insulindos, ny mätning någon timme senare, blodsockret visar en rätt okej siffa, puh, men sedan gick det upp igen... Upp och ner – precis som en berg- och dalbana. Med tanke på en oerhört svängig blodsockerkurva har jag inte haft någon ork att jobba den här veckan. All energi har tagit slut på nolltid. Att ha diabetes är så mycket mer än att "bara ta lite insulin". Man kan säga att jag har två heltidsjobb. Ett som pågår 40 timmar i veckan, fem dagar i veckan på en förskola och ett som pågår 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365 dagar om året som stavas diabetes. Det sistnämnda jobbet kan jag aldrig ta ledigt ifrån. Det är i sådana här stunder, när diabetesen påverkar mig såpass att jag inte kan leva mitt vanliga vardagliga liv, som jag blir lite extra avundsjuk på er som har en fullt fungerande bukspottkörtel. Nej, jag är inte bitter, jag är bara mänsklig. Ikväll har vi föreställning igen. Jag har nog aldrig varit så taggad och längtat till teatern så mycket som idag. Att få komma iväg och ha tankarna på annat håll för en stund och få göra det som jag älskar allra mest att göra. Ikväll ska jag njuta av varje millisekund på scenen och i logen med mina underbara musikalvänner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0